"Du kommer aldrig få se mig" Lyrics

Uh, okej, yeah

Hon var kall som en vinterdag
Hon sa jag fyllde 'na med lust likt ett andetag
Men sen när lusten gick ur fanns det inget kvar
Och på frågan om hur, fanns det inget svar
Lagom till hösten hade hennes kärlek dött för mig
Sen skulle lusten framåt våren blomma upp igen
Men men, jag har med åren blivit smartare
Så jag saknar inte såren som du skapade
Visst är det lustigt när dom återvänder
Och hennes vänner kräver att man ska förlåta henne
Att hon har ändrat sig och om jag bara låter henne
Komma tillbaks så ska hon inte va någon dåre längre ('a visst)
Det finns ett ordspråk säger något i stil med
Att den som ingenting vet, kommer aldrig känna tvivel
Du får ta det hur du vill, men jag känner till för mycket
Du borde veta vad jag tycker

Jag lämnar skutan med en klump i min hals
Den jag blev utan känner ingenting alls
Har fina minnen, men dom sämre är fler
Så du kommer aldrig få se mig nåt mer

Hon var varm som en sommardag
Hennes värme fick tvivlet att domna av
Jag kände hopp inför livet, rätt som det var
Men jag tog inget för givet, det är sån jag va', you know?
Sen gjorde mörkret sig påmint
Och mitt förflutna fick huvet att slå slint
Efter ett tag börja misstankarna slå blint
Jag tappa bort mig, förtappad och småsint
Jag tycktes se ett mönster som jag hade sett förut
Jag tog logiken till ett fönster och jag kastade det rätt ut
Jag kunde höra när det brast och gick itu
Jag kunde säkert reparerat det, men krafterna va' slut
Du börja' tröttna på mitt märkliga beteende
Det är inget märkligt, men det märktes på ditt leende
Jag kunde förespå beslutet och din kalla blick
Så hårt på slutet att jag tog mitt pick och pack och gick

Jag lämnar skutan med en klump i min hals
Den som blev utan märkte ingenting alls
Har fina minnen och dom kunde blitt fler
Men jag lämna' innan jag blev ett problem

Jag lämnar skutan med en klump i min hals
Den som blev utan märkte ingenting alls
Har fina minnen och dom kunde blitt fler
Men jag lämna' innan jag blev ett problem